I vår är det inte bara slitna, ljusa jeans som gäller utan även den nya innegrejen att vara kobent!
Guldiga smycken och fransväskor i all ära, men i år så är den ultimata accessoaren till en slitna-jeans-outfit ett par kraftigt innåtpekande knän.
Så, mina älskade vänner, ut med er i den hala snön och bryt benen på lämpliga ställen för en fräshare vårlook.

Och vips så dök feministen inom mig upp, likt en liten storm på ett stilla vatten. Wooom, bara. För vilken självdestruktiv stackare var det egentligen, som bestämde sig för att tillverka ett par skor med en pinne under hälen att vandra omkring i? Ha?! Och vilken idiot var det, som sedan bestämde sig för att föra dessa skor med sig in i festliga sammanhang?

Det är inte särskilt humant att tvinga sig själv till att vandra omkring på dansgolv och klubbar med två decimeterlånga stilettklackar under hälarna. Inte ens med inlägg i hålfoten är det bekvämt. Jag säger då det, vad fjompiga vi kvinnor är! Vilken jäkla karl går omkring och kollar in brudarnas skor, liksom?

Mina fötter är efter gårdagens slit och släng skavda på alla möjliga håll och kanter, tack vare de där förbannade skorna. De är också jävligt smutsiga, eftersom jag inte stod ut den sista biten hem och bara var tvungen att få gå barfota i vinternatten en stund. Sen är de med stor sannolikhet frostskadade också. Usch! Nej nästa klubbkväll drar jag nog på mig ett par sneakers istället tror jag. Alla långa män och kvinnor får väl helt enkelt komma ner till min nivå, om de vill ta kontakt.

Håhå-jaja. 
Hur många gånger har man inte funderat över trebarnsmorsan framför i matkön..? Inte hon som har handlat alldeles för mycket skräp åt sina små kultingar, utan hon ännu längre fram, som står och posar lite skevt vid kassan och som har försökt hotta upp sin mediokra bebissituation med en på tok för skrikrosa mysdress i plysch, som dessutom har ett angel-tryck mitt på rumpan?

Och missförstå mig inte nu, kära läsare, jag älskar barn och hade gärna satt flera stycken till livet på egen hand, om jag hade kunnat. Men lite av sin värdighet kan man väl ändå behålla trots barnafödandet? Jag menar, en på tok för skrikrosa mysdress med ett angel-tryck på rumpan (som väl i själva verket inte är så jävla änglalikt heller) är verkligen inte lösningen på någonting. Inte ser man en dag yngre eller mindre mammig ut. Nej, i själva verker ser man nog mer ut som en desperat, fjortiskärring, som har tappat all smak och stil.

Och åter igen, missförstå mig inte, snälla ni. Visst kan mammor klä sig färgstarkt och modeenligt, men kom igen, sen när är det mode med en heldress i plysch? Det är ju inte ens snyggt på en femtonåring. Jag hade med stor sannolikhet skämts ögonen ur mig om min mamma hade gått omkring med ett stort Angel på häcken. På bebisar kan det väl gå an (själva dressen alltså, trycket på rumpan blir nog bara jävligt perverst på en 10-månadersunge), men alla mammor där ute får snällt hålla fingrarna borta från Cubus plyschhögar, så länge ni tänker använda plaggen i heldräkt! Trycket på rumpan och den raffiga färgen går bort i vilket fall som helst.

Är det en form av stående sit-up hon sysslar med, tro? Eller är hon en såndär superwoman som har råkat få ryggskott, då hon stekte ägg till sin arbetslöse man, matade sin nya baby och samtidigt spelade in en musikvideo, men som vägrar att svika familjen och vara hemma från sitt andra jobb som modell?

Kan ni tänka er fotografens förklaring innan fotot togs?

"Ja men kvinna lilla, håll händerna bakom huvudet, såhär. Sedan böjer du din torso lite åt höger... Och sära på benen, för guds skull! Nej, nej, sära mer! Tänk Jenna Jameson! Såå ja! Och så skall knäna vara halvböjda också. Och glöm inte det viktigaste, in med tårna! Vi vill inte att någon av dina kroppsdelar skall se normalt placerade ut."

*Klick*

"Det där ser ju inte klokt ut, kan du inte ta instruktioner, kvinna?! Jaja, jag orkar inte mer för idag ändå."

Vi säger då det. Var är världen på väg?

Här sitter vi, i den härliga vintersolen, med våra superfina crocs på fötterna, insvepta i mycket fagra badrockar. Man kan inte annat än att beundra dessa helvackra skapelser! Som små godisbitar i himlens alla färger ser man dom på såväl stan som på landet.

Nog med ironi.

Vi vet inte hur många gånger vi varit tvungna att vika oss av skratt, då vi i plugget passerat en crocsinnehavare, som på fullaste allvar trätt på sig plasttofflan till sin annars felfria outfit. "Foppatofflan" är, liksom fula mysbyxor, ett hemmaplagg!! Det borde finnas lagar som binder användandet av dessa till icke offentliga platser. Stan, skolan och klubben (för JA, det finns faktiskt människor som väljer att ge sig ut i klubbvimmlet med fötterna i ett par chockrosa foppisar) är alltså INTE sådana platser och vi bedjar nu om allmänhetens ingripande!

Fram med värmepistolerna och smält dom jävlarna!