Älskh <3333333333333333333
Jag vet inte om det är ren och skär avundsjuka jag sysslar med såhär om aftonen, eller om det faktiskt är något riktigt mystiskt jag har upptäckt. Jag sitter nämligen och kikar runt på självaste bilddagboken - ni vet den där oootrooooligt tråkiga sidan, med skitmycket reklam och skittråkiga bilder, som man trots alla negativa egenskaper inte kan låta bli att kika in på i brist på andra sysselsättningar - och är alldeles förtrollad. Jag kan inte sluta förundras över alla små femtonåringar som avslutar varendaste lilla gästboksinlägg med "åååh i luv u sis, du betyder så jäääääla mycket! <3333333333". Var får de all energi från, de små liven? Hur orkar de älska allt och alla, sådär intensivt?
Är det jag som reagerar konstigt, eller är det här beteendet faktiskt en smula överdrivet? Jag menar, hälften av alla dessa kärlekstörstande små människor har förmodligen aldrig ens pratat med varandra på riktigt och om de har gjort det, så har "konversationen" troligen i stort sett bestått av ett flyktigt hej, i någon skolkorridor. Sen när de sitter hemma, alldeles ensamma och trygga, framför datorn, då jävlar passar de på att slänga kärleksförklaringar omkring sig till varendaste kotte som de råkar ha sett någonstans!
Kanske är det jag som är gammalmodig? Kanske är det här bara någon sorts trend? Men låt mig då hoppas att det är en övergående en, för jag kan inte sluta fundera på om jag faktiskt tycker det hela är obehagligt, eller om min reaktion i själva verket har att göra med någon undertryckt känsla, som ligger här i mitt hjärta och gror.
Usch nej, det är obehagligt. Bestämt obehagligt.
Filmtips, filmtips!
En häärlisch film om den ljuva ungdomen
Är det jag som reagerar konstigt, eller är det här beteendet faktiskt en smula överdrivet? Jag menar, hälften av alla dessa kärlekstörstande små människor har förmodligen aldrig ens pratat med varandra på riktigt och om de har gjort det, så har "konversationen" troligen i stort sett bestått av ett flyktigt hej, i någon skolkorridor. Sen när de sitter hemma, alldeles ensamma och trygga, framför datorn, då jävlar passar de på att slänga kärleksförklaringar omkring sig till varendaste kotte som de råkar ha sett någonstans!
Kanske är det jag som är gammalmodig? Kanske är det här bara någon sorts trend? Men låt mig då hoppas att det är en övergående en, för jag kan inte sluta fundera på om jag faktiskt tycker det hela är obehagligt, eller om min reaktion i själva verket har att göra med någon undertryckt känsla, som ligger här i mitt hjärta och gror.
Usch nej, det är obehagligt. Bestämt obehagligt.
Filmtips, filmtips!
En häärlisch film om den ljuva ungdomen
/ Pinglan
En mössa
En mössa är ett stycke tyg/skinn/päls, eller vilket annat täckande material man nu kan hitta på, som används på huvudet, ofta i värmande och sjukdomsförebyggande syfte. För att mössan på bästa sätt ska fylla ut sin funktion bör den alltid dras ner ordentligt på huvudet, över öronen.
Anledningen till min fina lilla förklaring av uttrycket "mössa", är att det tydligen är väldigt svårt för vissa människor i samhället att acceptera detta lilla plaggs öde.
Jag menar, är det inte fruktansvärt töntigt när diverse medelålders män går omkring med sina små huvudbonader vippande längst upp på hjässan, istället för i närheten av det område, som i allra högsta grad bör skyddas mot kylan, nämligen öronen? Ser det inte löjligt ut när de struttar in där på Konsum, på det där fruktansvärt pinsamma viset, med en iskall min påklistrad i ansiktet och en hållning likt någon som just har satt sig på ett stolpiller och som grädden på moset har slängt på sig en härligt osmaklig, upprullad "mössa"? Och dessutom inbillar de sig att det ser riktigt okej ut, ja att det är en rent av cool trend som de valt att haka på.
Samtidigt står vi normala människor, d.v.s. vi med mössorna ordentligt nerdragna, och förbannar dessa karlar som varken tycks ha sinne för mode eller självinsikt.
Get over your selves! Det är fult som in i bänken, punkt slut.
Ps. Ja, jag hackar på er killar. Det finns säkert osmakliga brudar med fula mössor också, med det är inte min grej att hacka på flera samtidigt. En målgrupp i taget får det bli. Man kan ju inte förändra hela världen på en och samma gång.
Anledningen till min fina lilla förklaring av uttrycket "mössa", är att det tydligen är väldigt svårt för vissa människor i samhället att acceptera detta lilla plaggs öde.
Jag menar, är det inte fruktansvärt töntigt när diverse medelålders män går omkring med sina små huvudbonader vippande längst upp på hjässan, istället för i närheten av det område, som i allra högsta grad bör skyddas mot kylan, nämligen öronen? Ser det inte löjligt ut när de struttar in där på Konsum, på det där fruktansvärt pinsamma viset, med en iskall min påklistrad i ansiktet och en hållning likt någon som just har satt sig på ett stolpiller och som grädden på moset har slängt på sig en härligt osmaklig, upprullad "mössa"? Och dessutom inbillar de sig att det ser riktigt okej ut, ja att det är en rent av cool trend som de valt att haka på.
Samtidigt står vi normala människor, d.v.s. vi med mössorna ordentligt nerdragna, och förbannar dessa karlar som varken tycks ha sinne för mode eller självinsikt.
Get over your selves! Det är fult som in i bänken, punkt slut.
Ps. Ja, jag hackar på er killar. Det finns säkert osmakliga brudar med fula mössor också, med det är inte min grej att hacka på flera samtidigt. En målgrupp i taget får det bli. Man kan ju inte förändra hela världen på en och samma gång.
/ P
Skor
Och vips så dök feministen inom mig upp, likt en liten storm på ett stilla vatten. Wooom, bara. För vilken självdestruktiv stackare var det egentligen, som bestämde sig för att tillverka ett par skor med en pinne under hälen att vandra omkring i? Ha?! Och vilken idiot var det, som sedan bestämde sig för att föra dessa skor med sig in i festliga sammanhang?
Det är inte särskilt humant att tvinga sig själv till att vandra omkring på dansgolv och klubbar med två decimeterlånga stilettklackar under hälarna. Inte ens med inlägg i hålfoten är det bekvämt. Jag säger då det, vad fjompiga vi kvinnor är! Vilken jäkla karl går omkring och kollar in brudarnas skor, liksom?
Mina fötter är efter gårdagens slit och släng skavda på alla möjliga håll och kanter, tack vare de där förbannade skorna. De är också jävligt smutsiga, eftersom jag inte stod ut den sista biten hem och bara var tvungen att få gå barfota i vinternatten en stund. Sen är de med stor sannolikhet frostskadade också. Usch! Nej nästa klubbkväll drar jag nog på mig ett par sneakers istället tror jag. Alla långa män och kvinnor får väl helt enkelt komma ner till min nivå, om de vill ta kontakt.
Sug på den ni! / P
Det är inte särskilt humant att tvinga sig själv till att vandra omkring på dansgolv och klubbar med två decimeterlånga stilettklackar under hälarna. Inte ens med inlägg i hålfoten är det bekvämt. Jag säger då det, vad fjompiga vi kvinnor är! Vilken jäkla karl går omkring och kollar in brudarnas skor, liksom?
Mina fötter är efter gårdagens slit och släng skavda på alla möjliga håll och kanter, tack vare de där förbannade skorna. De är också jävligt smutsiga, eftersom jag inte stod ut den sista biten hem och bara var tvungen att få gå barfota i vinternatten en stund. Sen är de med stor sannolikhet frostskadade också. Usch! Nej nästa klubbkväll drar jag nog på mig ett par sneakers istället tror jag. Alla långa män och kvinnor får väl helt enkelt komma ner till min nivå, om de vill ta kontakt.
Comfort i allra högsta grad!
Sug på den ni! / P
God jul suckers
Är inte julafton sjukligt överskattad? Dagens fuck off går till självaste julafton.
Alla skrikiga och bråkiga försök till att få till en trevlig omgång sällskapsspel, Kalle anka på tv som man sett på alldeles för många gånger, alla äckliga godisar som består till 98% av socker och den pinsamt omysiga julstudion i svt1.
Jag kan hålla på i evigheter, men jag tror ni har greppat mitt hat mot denna ointressanta högtid.
Nu, när jag är 3 snapsar och 4 glas vin fullare, så känner jag inte för annat än att gå hem till min underbara säng och sova. En giftpinneskulle inte heller sitta fel.
Alla skrikiga och bråkiga försök till att få till en trevlig omgång sällskapsspel, Kalle anka på tv som man sett på alldeles för många gånger, alla äckliga godisar som består till 98% av socker och den pinsamt omysiga julstudion i svt1.
Jag kan hålla på i evigheter, men jag tror ni har greppat mitt hat mot denna ointressanta högtid.
Nu, när jag är 3 snapsar och 4 glas vin fullare, så känner jag inte för annat än att gå hem till min underbara säng och sova. En giftpinneskulle inte heller sitta fel.
Puss i gumpen /Snäckan
Dagens favorit - Lammisar
Som de små omoraliska snusktanter vi är så har vi tidigare nämt lammköttet som en underbar ingrediens i livets goda soppa. Nu tar jag, Snäckan, upp ämnet igen. Lammkött. Smaka på ordet.
Självklart så talar jag inte om en god kotlett ifrån djuret lamm, utan ungt och friskt människokött.
Med jämna mellanrum så trippar dom in på jobbet och ser sådär söta ut som bara dom kan.
Lammisarna, som vi kallar dom, har en tendens till att utstråla ovanligt lockande feromoner.
De, ofta förekommande, brunögda små liven med busigt hår och trendiga kläder är som grädden på moset, som pricket över i:et, som körsbäret på tårtan, ja ni bestämmer själva.
De livar upp en grå arbetsdag, helt klart.
Ett tips till er som sällan eller aldrig kan få njuta av denna art på arbetstid är att rota fram lillsyrran/lillbrorsans skolkatalog och bläddra på tills ni tröttnar!
Alla 14,15,16-åringar där ute: Ta vara på eran tid som lagliga lammispussare så att ni inte sitter där, vid 20års ålder, och har ångest över att ni tvingas ragga på män i skägg.
Självklart så talar jag inte om en god kotlett ifrån djuret lamm, utan ungt och friskt människokött.
Med jämna mellanrum så trippar dom in på jobbet och ser sådär söta ut som bara dom kan.
Lammisarna, som vi kallar dom, har en tendens till att utstråla ovanligt lockande feromoner.
De, ofta förekommande, brunögda små liven med busigt hår och trendiga kläder är som grädden på moset, som pricket över i:et, som körsbäret på tårtan, ja ni bestämmer själva.
De livar upp en grå arbetsdag, helt klart.
Ett tips till er som sällan eller aldrig kan få njuta av denna art på arbetstid är att rota fram lillsyrran/lillbrorsans skolkatalog och bläddra på tills ni tröttnar!
Alla 14,15,16-åringar där ute: Ta vara på eran tid som lagliga lammispussare så att ni inte sitter där, vid 20års ålder, och har ångest över att ni tvingas ragga på män i skägg.
Hitler som ung pojke
Puss i gumpen/ Snäckan
Härliga ungar
Barn. Ja, jag säger då det. Gång på gång slänger de ur sig någonting, som man helt enkelt inte kan låta bli att asgarva åt.
En kind of släkting till mig har tre barn, varav ett fortfarande är i den där roliga åldern, där han titt som tätt kläcker ur sig de mest geniala sakerna.
Vid ett tillfälle valde han att lägga sig på golvet och krypa ihop som en liten kanelbulle. När hans mor efter en stund böjde sig över honom och frågade: "Vad gör du?", så sneglade han lite argt upp på henne och svarade: "Meeeh, jag är en ägg, ser du väl!"
En annan liten incident med samma lilla pojke inträffade en tid senare, då det hade hänt någonting som han inte riktigt tyckte om. Han korsade bestämt sina armar och sa på fullaste allvar: "Mamma, det var mycket bättre förr."
Som grädden på moset tänkte jag berätta om när den här lillkillen var på dagis en dag. Han och en vän satt och lekte och kom på något vis in på en vild diskussion:
Lillkillen: Bajj hetej dee!
Kompisen: Näää! De heter bajssss!
Lillkillen: Meeen nä-ä, bajj hetej de faktiskt!
Senare samma dag när lillkillens mamma kom och hämtade sin lille son, var han fortfarande väldigt uppriven och började så gott han kunde förklara vad som hade hänt under dagen: "Oskaj sa att det hetej bajsss, men jag menade ju inte sån bajj. Jag menade ju såna som myjojna byggej sina bon med!"
Jag vet inte om det är något med just den här familjen, men även lillkillens storasyster har en och annan historia från sin tid som liten tänkare. Det råkada vara så att hon som liten flicka störtförälskade sig i Martin Timell, ni vet den där gör-det-själv-snickaren i TV4:s Äntligen Hemma. Och så en dag, då hon antagligen nyss hade gluttat på sin favvo-tv-profil, så gnolade hon runt i sina morföräldrars källare med två pinnar i handen. Efter en stund så var förstås någon tvungen att fråga vad sjutton hon höll på med. Hon tryckte då in händerna i sidorna, burrade upp sig och utbrast " Men jag mäter radon, ser du väl?! " som om detta vore världens mest normala syssla för en liten, liten flicka som hon själv.
En kind of släkting till mig har tre barn, varav ett fortfarande är i den där roliga åldern, där han titt som tätt kläcker ur sig de mest geniala sakerna.
Vid ett tillfälle valde han att lägga sig på golvet och krypa ihop som en liten kanelbulle. När hans mor efter en stund böjde sig över honom och frågade: "Vad gör du?", så sneglade han lite argt upp på henne och svarade: "Meeeh, jag är en ägg, ser du väl!"
En annan liten incident med samma lilla pojke inträffade en tid senare, då det hade hänt någonting som han inte riktigt tyckte om. Han korsade bestämt sina armar och sa på fullaste allvar: "Mamma, det var mycket bättre förr."
Som grädden på moset tänkte jag berätta om när den här lillkillen var på dagis en dag. Han och en vän satt och lekte och kom på något vis in på en vild diskussion:
Lillkillen: Bajj hetej dee!
Kompisen: Näää! De heter bajssss!
Lillkillen: Meeen nä-ä, bajj hetej de faktiskt!
Senare samma dag när lillkillens mamma kom och hämtade sin lille son, var han fortfarande väldigt uppriven och började så gott han kunde förklara vad som hade hänt under dagen: "Oskaj sa att det hetej bajsss, men jag menade ju inte sån bajj. Jag menade ju såna som myjojna byggej sina bon med!"
Jag vet inte om det är något med just den här familjen, men även lillkillens storasyster har en och annan historia från sin tid som liten tänkare. Det råkada vara så att hon som liten flicka störtförälskade sig i Martin Timell, ni vet den där gör-det-själv-snickaren i TV4:s Äntligen Hemma. Och så en dag, då hon antagligen nyss hade gluttat på sin favvo-tv-profil, så gnolade hon runt i sina morföräldrars källare med två pinnar i handen. Efter en stund så var förstås någon tvungen att fråga vad sjutton hon höll på med. Hon tryckte då in händerna i sidorna, burrade upp sig och utbrast " Men jag mäter radon, ser du väl?! " som om detta vore världens mest normala syssla för en liten, liten flicka som hon själv.
/ Pinglan
Julklappar
Då var "goodie bags" från tävligen förmodligen framme hos sina nya ägare och jag tänkte här och nu berätta om innehållet. Håll i er, allihopa och sug upp vår stora givmildhet!
- Två grymma cd-singlar!
- Två kalendrar, den ena med Brats på och den andra med typ Iron Man. Häftigt värre.
- En såndär doftis som man kan ha i bilen, specialdesignad som en Ahlgrens bilar-bil! Luxurous!
- En film med citatet "Kanske det sämsta som någonsin gjorts." på baksidan.
- Fem klubbor i olika smaker. Mums!
Så, våra kära vinnare. Enjoy!
- Två grymma cd-singlar!
- Två kalendrar, den ena med Brats på och den andra med typ Iron Man. Häftigt värre.
- En såndär doftis som man kan ha i bilen, specialdesignad som en Ahlgrens bilar-bil! Luxurous!
- En film med citatet "Kanske det sämsta som någonsin gjorts." på baksidan.
- Fem klubbor i olika smaker. Mums!
Så, våra kära vinnare. Enjoy!
Dissar/Gillar
1. BlondinBellas "tv-show" - Ja, var ska man börja? Att TV400 frivilligt ägnar 3 långa minuter varja dag åt denna så kallade "tv-show", är för oss en gåta. Att BB själv dessutom kallar det för en "heeelt vanlig ungdoms dagbok" gör det hela ännu mer skrattretande. Normal?! Var då?! Jo men visst, jag har också en assistent som brukar diska åt mig, så att mina 2000-kronors naglar slipper gå sönder. Och filmpremiärer samt kändismingel, ja men det känns ju som typiska tonårssysslor.
Den gigantiska pälsmössan känns ju verkligen helrätt när vintern anländer... d.v.s. om man vore bolsjevik och levde i början på 1900-talet! Den går fetbort!
2. Tidningen Hänt Extra - Idag är det onsdag och bönderna i TV4 ska äntligen göra sitt slutgiltliga val. Tror ni inte att Hänt Extra-jävlarna redan innan programmet publicerar en indikation på vem Hanna väljer? "Ni hade väl inte behövt läsa artikeln", tänker ni. NEJ, men det gjorde vi inte heller för fanskapen hade publicerat en stor jävla bild på framsidan av skitblaskan, som våra små oskyldiga ögon inte kunde gå miste om. SKÄMS PÅ ER, HÄNT EXTRA, SKÄMS!
1. Björn Borgreklamen - Trots att vi ännu inte har lyckats lista ut vad de två bögprästerna har med Björn Borg att göra, så måste vi ändå påstå att detta är en av de sötaste reklamerna någonsin. Musiken, kärleken och budskapet får våra kroppar att rysa av välbehag.
2. Klementiner - En frukt som är både nyttig, god och har en laxerande effekt. Nu såhär i juletider så passar ett tjåg klementiner alldeles utmärkt om du vill gå ner ett par kilon genom en härlig sprutlackering inne på dass.
3. Titanic - Hur många gånger vi än har sett denna underbara film, så sitter vi ändå på helspänn och hoppas på att Jack ska klara sig.
P.s: Lägg nu märke till antalet punkter på varje lista. Som de Guds barn vi är, så har vi valt att lyfta fram samhällets positiva sidor den här veckan. Men tro inte att vi tänker göra det till en vana, vi kan trots allt inte förneka oss själva hur länge som helst, men såhär under julen får man ju vara lite god så att fabbro Tomten kommer med saftiga klappar.
/ S & P
Seven days...
Ja, tänk om du sitter där som ungdomarna i The Ring en dag och får ett samtal om att du enbart har sju dagar kvar att leva. Hur hade man då spenderat sina sista dagar på jorden?
Jag och min förtjusande väninna har funderat och funderat på denna gåta och kommit fram till några situationer, där vi absolut hade velat utnyttja vår status som "dead women walking" till max.
Ett exempel på en situation, som vi faktiskt har funderat extra mycket över, är när man är ute och åker bil och möter såna där barn, som ska titta och peka på allting omkring sig. Såna där som man enligt lagen är skyldig att stanna för vid obevakade övergångsställen, men som man mer än gärna hade velat "ta med dörren". Ni vet säkert vad jag talar om.
Om vi hade varit säkra på att vi ändå skulle dö inom sju dagar, så hade vi bestämt tagit tillfället i akt och gjort slag i saken. Vi hade tagit ungjäveln med dörren, en gång för alla!
Sen när man hade vaknat upp i helvetet en vecka senare och herr Hitler lite försynt undrar vad man gjort för ont på jorden, så hade man lite småcoolt kunnat förklara att man, som så många människor ofta drömmer om, bara tog någon med dörren.
Något annat man hade velat prova på hade väl varit det här med skräpmatsdieten. Tänk att på grövsta allvar inte äta något annat än chips, hamburgare, pizza, kakor och choklad. På en vecka lär man ju ändå inte gå upp så särskilt mycket i vikt och skulle man nu göra det helt oväntat, så hade man ju kunnat stoltsera i graven som "hon som gick upp mest under kortast period".
En lagom måltid.
Sen så finns ju minnena av de där tillfällena när man var liten och någon elak skolfröken stod bakom en i matsalen och gnatade för att man petade i maten kvar i huvudet än. Hur många gånger fick man inte höra meningen "Tänk på alla barn i världen som inte har någon mat"? Som om den motiveringen skulle få en att vilja stoppa i sig de där illaluktande fiskbullarna med dillsås? Jag menar, som om den metoden allvarligt talat skulle kunna mätta fler magar på vår runda jord?
Om man bara hade haft en sådär sju dagar kvar att leva, så hade i alla fall jag garanterat pyttsat ut de där stinkande bullarna i små portionsburkar och skickat till de stackars svältande barnen runt om i världen. Då hade minsann ingen satans skolfröken kunnat komma och klaga på min känsla för sympati.
Det lilla extra nöjet med det hela hade ju dessutom blivit, att om jag hade gjort det såhär i vuxen ålder, så hade nog hela världen skakat på huvudet åt min barnsliga gest och jag hade gått i graven med ett evigt rykte kring min kista. Om däremot en femåring hade gjort något liknande så hade det nog mer varit "såååååå vääldigt (dock övergående) gulligt".
Aptitretare där!
Jag och min förtjusande väninna har funderat och funderat på denna gåta och kommit fram till några situationer, där vi absolut hade velat utnyttja vår status som "dead women walking" till max.
Ett exempel på en situation, som vi faktiskt har funderat extra mycket över, är när man är ute och åker bil och möter såna där barn, som ska titta och peka på allting omkring sig. Såna där som man enligt lagen är skyldig att stanna för vid obevakade övergångsställen, men som man mer än gärna hade velat "ta med dörren". Ni vet säkert vad jag talar om.
Om vi hade varit säkra på att vi ändå skulle dö inom sju dagar, så hade vi bestämt tagit tillfället i akt och gjort slag i saken. Vi hade tagit ungjäveln med dörren, en gång för alla!
Sen när man hade vaknat upp i helvetet en vecka senare och herr Hitler lite försynt undrar vad man gjort för ont på jorden, så hade man lite småcoolt kunnat förklara att man, som så många människor ofta drömmer om, bara tog någon med dörren.
Något annat man hade velat prova på hade väl varit det här med skräpmatsdieten. Tänk att på grövsta allvar inte äta något annat än chips, hamburgare, pizza, kakor och choklad. På en vecka lär man ju ändå inte gå upp så särskilt mycket i vikt och skulle man nu göra det helt oväntat, så hade man ju kunnat stoltsera i graven som "hon som gick upp mest under kortast period".
En lagom måltid.
Sen så finns ju minnena av de där tillfällena när man var liten och någon elak skolfröken stod bakom en i matsalen och gnatade för att man petade i maten kvar i huvudet än. Hur många gånger fick man inte höra meningen "Tänk på alla barn i världen som inte har någon mat"? Som om den motiveringen skulle få en att vilja stoppa i sig de där illaluktande fiskbullarna med dillsås? Jag menar, som om den metoden allvarligt talat skulle kunna mätta fler magar på vår runda jord?
Om man bara hade haft en sådär sju dagar kvar att leva, så hade i alla fall jag garanterat pyttsat ut de där stinkande bullarna i små portionsburkar och skickat till de stackars svältande barnen runt om i världen. Då hade minsann ingen satans skolfröken kunnat komma och klaga på min känsla för sympati.
Det lilla extra nöjet med det hela hade ju dessutom blivit, att om jag hade gjort det såhär i vuxen ålder, så hade nog hela världen skakat på huvudet åt min barnsliga gest och jag hade gått i graven med ett evigt rykte kring min kista. Om däremot en femåring hade gjort något liknande så hade det nog mer varit "såååååå vääldigt (dock övergående) gulligt".
Aptitretare där!
Tänkvärt / Pinglan
Tjohopp
En glad överraskning uppenbarade sig när jag klickade in på bloggkoll.se, eller bloglovin.com som det så fint heter nu. Prenumeranterna hade ökat och jag tänkte ge er, som ännu inte hittat in på den trevliga bloggkollsidan, en otroligt lyxig möjlighet att hitta dit genom detta inlägg:
/Snäckan
Dagens Visa
Här kommer åter igen en Dagens Visa.
Motivering:
Härligt fjantig svenskpop, vem kan motstå det? Det här är en trallvänlig slagdänga, framförd av två riktiga schlagertöntar. Den sätter sig på hjärnan som ett tuggummi under skon och vägrar släppa taget.
Dagens visa består av.... badabadammm!!! Lena och Orups "Nu när du gått". Ja visst, skratta ni bara. Men ställ er själva i en butik med den här låten klingandes lite då och då, så ska vi se vem som skrattar sist! I slutändan är ingen "för cool" för lite sväng.
Motivering:
Härligt fjantig svenskpop, vem kan motstå det? Det här är en trallvänlig slagdänga, framförd av två riktiga schlagertöntar. Den sätter sig på hjärnan som ett tuggummi under skon och vägrar släppa taget.
Dagens visa består av.... badabadammm!!! Lena och Orups "Nu när du gått". Ja visst, skratta ni bara. Men ställ er själva i en butik med den här låten klingandes lite då och då, så ska vi se vem som skrattar sist! I slutändan är ingen "för cool" för lite sväng.
/ Pinglan
Livet från den ljusa sidan
Som den positiva själ jag är, tänkte jag här ge er negativa fjantar några exempel på hur härlig världen skulle kunna vara, om ni valde att se på den med ett leende i sinnet.
1. Istället för att sucka över att de nytvättade jeansen har töjt ut sig under dagen, kan man med ett naivt sinne få det hela till att se ut som en hejdundrande viktnedgång! Håll det för dig själv bara, omgivningen är oftast inte lika lättlurad som du.
2. När du sitter där på fredags kväll och upptäcker att halva ölförådet redan är förbrukat, så kan du vända på det hela och istället glädjas åt att det ju bara är hälften kvar att sörpla i sig. Jag menar, vem tycker i ärlighetens namn om öl? Egentligen? De självförnekande idioter som faktiskt påstår sig tycka om öl, typ allas pappor och sådär, har med största sannolikhet tvingat i sig detta under en längre period, tidigt i livet, då självförtroendet inte var på topp. Men kom ihåg, det är aldrig försent att följa sin inre röst. Om däremot Sangrian börjar sina där hemma i barskåpet... då jäklar snackar vi disaster!
3. När kompisen kommer hem solbränd och grann från sin jorden-runt-resa och berättar om hur hon har haft "the time of her life" så kan du, istället för att gå i bittra tankar, malla dig över att du minsann har "the time of your life" kvar att uppleva! Hon kommer sitta där, med sin resa som ett minne blott och hudcancer, medans du glider omkring på en räkmacka och gör the happy dance. Sen om man sitter där en mulen oktoberdag, på sin ålders höst och plötsligt förstår att hela livet har rusat förbi utan någon "time of the life", så kan man ju alltid ta till den svenskättade metoden "Äh, jag ville ändå inte ha det".
Ps. Julklapparna från tävlingen är i denna stund på resa genom Sverige för att finna sina sanna ägare. Vi publicerar innehållet inom kort.
1. Istället för att sucka över att de nytvättade jeansen har töjt ut sig under dagen, kan man med ett naivt sinne få det hela till att se ut som en hejdundrande viktnedgång! Håll det för dig själv bara, omgivningen är oftast inte lika lättlurad som du.
2. När du sitter där på fredags kväll och upptäcker att halva ölförådet redan är förbrukat, så kan du vända på det hela och istället glädjas åt att det ju bara är hälften kvar att sörpla i sig. Jag menar, vem tycker i ärlighetens namn om öl? Egentligen? De självförnekande idioter som faktiskt påstår sig tycka om öl, typ allas pappor och sådär, har med största sannolikhet tvingat i sig detta under en längre period, tidigt i livet, då självförtroendet inte var på topp. Men kom ihåg, det är aldrig försent att följa sin inre röst. Om däremot Sangrian börjar sina där hemma i barskåpet... då jäklar snackar vi disaster!
3. När kompisen kommer hem solbränd och grann från sin jorden-runt-resa och berättar om hur hon har haft "the time of her life" så kan du, istället för att gå i bittra tankar, malla dig över att du minsann har "the time of your life" kvar att uppleva! Hon kommer sitta där, med sin resa som ett minne blott och hudcancer, medans du glider omkring på en räkmacka och gör the happy dance. Sen om man sitter där en mulen oktoberdag, på sin ålders höst och plötsligt förstår att hela livet har rusat förbi utan någon "time of the life", så kan man ju alltid ta till den svenskättade metoden "Äh, jag ville ändå inte ha det".
So long / Pinglan
Ps. Julklapparna från tävlingen är i denna stund på resa genom Sverige för att finna sina sanna ägare. Vi publicerar innehållet inom kort.
Bussar, go to hell!
Jag har åkt buss många gånger i mitt liv. Det tar emot lika mycket varje gång.
Temperaturen: Varför, VARFÖR är det så svårt för chaufförerna att hålla en rimlig temperatur i bussarna? En temperatur som anpassas väl efter vädret som råder.
Bara för att det är 40 minusgrader ute så betyder inte det att det skall vara 40 plusgrader inne i busshelvetet. Var försvann det logiska tänkandet när man diskutterade och kom fram till att det var en bra idé?
Folk, iallafall normalt folk, har vinterkläder på sig då det är vinter ute. Det blir lätt lite för varmt att sitta i en buss, med bastuvärme påslagen, när man samtidigt har på sig sin supertrendiga dunjacka och sina vrålheta *Uggs.
Kladdet på sätena: I dont get it. Hur kommer man ens på tanken att dra fram en tuschpenna (vem i helvete har en tuschpenna i väskan/fickan förresten? Eller planerar folket sina aktioner långt i förväg?) och kladda upp något osmakligt?
En stor penis i tusch är inte kul någonstans. Speciellt inte när dom ser ut såhär, vilket dom oftast gör.
Jag blir smått stött, varför förfula könet som redan innan är en smula äckligt till utseendet? Om ni ändå har er penna redo i högsta hugg och känner hur kladdmuskeln vill arbeta, gör det då med stil istället så att vi konstkännare får ro.
Nej, tacka vet jag körkort och egen bil!
/Snäckan
*innesko i mocka som 98% av modebloggarna bär och vars form kan liknas vid Musse Piggs gula boots.
Förtydligande
Det är väl finfint att det finns de som orkar jobba för att djurens rättigheter ska bli fler. Men vad jag vill komma fram till är att genom att utföra onödiga attentat, så förlöjligar djuraktivisterna sig själva. De sätter käppar i sitt eget hjul, helt enkelt. Visst, några medkännande fjortonåringar får de väl med sig, genom att gå ut i allmänheten och visa upp flådda djur, men frågan är väl hur stor skillnad de där fjortonåringarna egentligen gör?
Vill de komma någon vart i sin kamp, så måste de börja med en ny strategi. Vägrar de så tycker jag att det är bevis nog på att det i grund och botten egentligen handlar om något helt annat, än att få till fler rättigheter å djurens vägnar. Kampen känns på något vis viktigare än själva ändamålet, liksom.
Vill de komma någon vart i sin kamp, så måste de börja med en ny strategi. Vägrar de så tycker jag att det är bevis nog på att det i grund och botten egentligen handlar om något helt annat, än att få till fler rättigheter å djurens vägnar. Kampen känns på något vis viktigare än själva ändamålet, liksom.
/P
Djurens befrielsefront in my rectum
Jag råkade glutta förbi Insider på TV3 igår, härligt program det där. Tycker ni inte?
Veckans stora inslag handlade visst om moralkakorna i DBF - Djurens befrielsefront - och deras härliga åtaganden för ett bättre, rättvisare och framför allt mer jämställt samhälle. Heja, heja, vilka kämpar dom är, som kastar smörsyra in genom pälshandlarnas brevlådor, i sin kamp mot djurförtrycket.
Vilka kämpar dom är, som sprayar fasader fulla med slagord, som skickar hotbrev till pälshandlarnas nära och kära och blockerar gator med sina demonstrerande soldater.
Jag säger då det. Vilka kämpar.
Att smörsyra är tillverkat av smör, som i sin tur är en jävligt animalisk produkt, vet jag inte om de har tänkt på? Att alla stackars hundar och katter som stryker omkring runt husknutarna fördärvar sina luktsinnen, tack vare den direkt hälsofarliga sprayen, har de nog inte heller funderat så mycket över.
Här kommer ett mycket klokt råd från mig (som är sååå insatt i den här frågan) till er djurrättsaktivister, som faktiskt vill kämpa för djurens rätt i samhället och inte bara är ett gäng våldsbenägna treåringar, som tror att ni kommer få som ni vill genom att vara en pain in the ass på hela samhället:
Sluta upp med era fåniga "aktioner"!! Om ni trots allt känner för att bränna ner någonting, så kan ni väl i alla fall ta i med hårdhandskarna direkt och bränna ner någon storsäljande skokedja eller något, istället för att gå på en ynka pälshandlare? Hur många bär en riktig päls, egentligen? Däremot har jag träffat en hel del människor med skinnskor på fötterna. Jag kan inte tänka mig att minkarna (och alla andra stackars förtryckta djur heller för den delen) är vidare imponerade av ert tillvägagångssätt. Ska det va', så ska det, liksom!
Att ni inte går på de riktigt stora livsmedels- och klädkedjorna tror jag beror på att ni är fega. Jepp, fega! För så länge ni håller era attentat till pälshandlarna, så vet ni att åtminstone en del av befolkningen är på er sida. Jag menar, en päls kan väl var och varannan människa låta bli att köpa för minkarnas skull, för visst kan det kännas hemskt att folk går omkring med döda djurrester på sig. Men skulle ni däremot ta steget och göra intrång på människors dagliga vanor, ja då jävlar skulle det bli andra bullar! Om ni hade börjat bränna ner landets Wedins- och Icabutiker, då hade ni inte haft en endaste kotte på er sida! Var så säkra!
Håhå-jaja. Ni är att jämställa med vilken annan rasistisk grupp som helst, eftersom ni väljer att gå på pälshandlarna och inte resten av jordens befolkning, som ju faktiskt är precis lika stor bov i dramat. Hade folk inte konsumerat produkter som strider mot djurens rättigheter, så hade ingen kunnat leva på försäljningen av dessa. Sådetså.
Och nej. Jag är inte för felbehandling av djur som föds upp för att slaktas/ge päls o.s.v. Självklart ska de också få leva under bästa möjliga förhållanden. Men kom igen, hade björnarna haft ett mer utvecklat iq, så hade de säkert stoltserat med en människa på axlarna. Det ligger i vår natur att använda oss av vad moder jord erbjuder. Om det inte vore någon mening med att äta djur, så hade de inte varit gjorda av kött!
Veckans stora inslag handlade visst om moralkakorna i DBF - Djurens befrielsefront - och deras härliga åtaganden för ett bättre, rättvisare och framför allt mer jämställt samhälle. Heja, heja, vilka kämpar dom är, som kastar smörsyra in genom pälshandlarnas brevlådor, i sin kamp mot djurförtrycket.
Vilka kämpar dom är, som sprayar fasader fulla med slagord, som skickar hotbrev till pälshandlarnas nära och kära och blockerar gator med sina demonstrerande soldater.
Jag säger då det. Vilka kämpar.
Att smörsyra är tillverkat av smör, som i sin tur är en jävligt animalisk produkt, vet jag inte om de har tänkt på? Att alla stackars hundar och katter som stryker omkring runt husknutarna fördärvar sina luktsinnen, tack vare den direkt hälsofarliga sprayen, har de nog inte heller funderat så mycket över.
Här kommer ett mycket klokt råd från mig (som är sååå insatt i den här frågan) till er djurrättsaktivister, som faktiskt vill kämpa för djurens rätt i samhället och inte bara är ett gäng våldsbenägna treåringar, som tror att ni kommer få som ni vill genom att vara en pain in the ass på hela samhället:
Sluta upp med era fåniga "aktioner"!! Om ni trots allt känner för att bränna ner någonting, så kan ni väl i alla fall ta i med hårdhandskarna direkt och bränna ner någon storsäljande skokedja eller något, istället för att gå på en ynka pälshandlare? Hur många bär en riktig päls, egentligen? Däremot har jag träffat en hel del människor med skinnskor på fötterna. Jag kan inte tänka mig att minkarna (och alla andra stackars förtryckta djur heller för den delen) är vidare imponerade av ert tillvägagångssätt. Ska det va', så ska det, liksom!
Att ni inte går på de riktigt stora livsmedels- och klädkedjorna tror jag beror på att ni är fega. Jepp, fega! För så länge ni håller era attentat till pälshandlarna, så vet ni att åtminstone en del av befolkningen är på er sida. Jag menar, en päls kan väl var och varannan människa låta bli att köpa för minkarnas skull, för visst kan det kännas hemskt att folk går omkring med döda djurrester på sig. Men skulle ni däremot ta steget och göra intrång på människors dagliga vanor, ja då jävlar skulle det bli andra bullar! Om ni hade börjat bränna ner landets Wedins- och Icabutiker, då hade ni inte haft en endaste kotte på er sida! Var så säkra!
Håhå-jaja. Ni är att jämställa med vilken annan rasistisk grupp som helst, eftersom ni väljer att gå på pälshandlarna och inte resten av jordens befolkning, som ju faktiskt är precis lika stor bov i dramat. Hade folk inte konsumerat produkter som strider mot djurens rättigheter, så hade ingen kunnat leva på försäljningen av dessa. Sådetså.
Och nej. Jag är inte för felbehandling av djur som föds upp för att slaktas/ge päls o.s.v. Självklart ska de också få leva under bästa möjliga förhållanden. Men kom igen, hade björnarna haft ett mer utvecklat iq, så hade de säkert stoltserat med en människa på axlarna. Det ligger i vår natur att använda oss av vad moder jord erbjuder. Om det inte vore någon mening med att äta djur, så hade de inte varit gjorda av kött!
En glad liten korv!
/ Pinglan
Meddelande
Kan meddela att julklapparna från tävlingen vi höll, kommer att sändas till våra tre lyckliga vinnare innan veckan har nått sitt slut! Några dagar där efter tillkännager vi dessutom innehållet i våra fina små bagar här på bloggen!
Mycket nöje till de tre vinnarna!
Mycket nöje till de tre vinnarna!
/ Pinglan
Heja Lari!
Hur många gånger har man inte klickat sig in på diverse lama storbloggares bloggar och läst "idag har jag en riktig egodag!"?
Jag har alltid undrat vad dom menar med egodag.
En mor med sju snorande ungar kan ju ta sig en egodag där hon endast bryr sig om sig själv.
Ta ett glas vin framför en bra film, köpa sig en ny tröja, njuta av saker hon tycker om som hon inte kan ägna sig åt annars då ungarna får all fokus om dagarna.
Men en halvkänd modebloggare som tjänar flera tusen i månaden, vad gör en sådan på sin såkallade "egodag"?
Tar hon ett extra lager nagellack när hon målar naglarna? Köper hon två chokladkakor istället för en? Handlar hon för 6000 på sin rutinmässiga shoppingrunda, istället för den mer förekommande summan 4000?
Jag menar, består inte deras dagar redan av att göra onormalt många egoistiska handlingar?
Hur fan kom jag in på det här undrar ni?
Jo, jag kikade in på Laris blogg designadinblogg.se och såg hans senaste inlägg. Han har skapat en liten smstjänst på sin blogg där man kan betala för att få en länk på hans blogg. Öh, egoistiskt tänker ni, jävligt bra gjort tänker jag.
Han lovar nämligen att han skall skänka hälften av pengarna som kommer in till välgörenhet.
Det är en såndär helmysig och jättebra handling som fler borde ta efter, och som faktiskt ger honom rätten till en riktig egodag.
Så Lari, du förtjänar en dag åt dig själv, en dag där du drar på ett extra lager nagellack, köper dig en extra chokladkaka och spenderar några extra tusenlappar på vad just du vill ha!
Jag menar, om man skall vara en kritisk granskare, vad fan gör Blondinbella för att förtjäna sig en riktig "egodag"?
Hon "ställer upp" i ett välgörenhetsprogram som skall vara till fördel för alla världens fattiga ungar, själv bidrar hon till galan med inget mindre än sitt eget ego. Hon blir stylad, får ha på sig en dyr festblåsa och dessutom får hon visa upp sin råsminkade nuna i tv och på så vis göra reklam för det redan välkända varumärke Blondinbella.
Halleluja! Vilken god människa. (känn hur ironin slår er i magen)
Kenza, Stina-lee och alla ni andra helylle modefreaks, kom ner på jorden! Man blir inte en god människa genom att låtsas att man är det. Offra några par av era dyra guccidojjor så kanske, men bara kanske (för hur jävla många fattiglappsungar i öknen kan gå i högklackat?) ni kan få ta er en välförtjänt egodag utan att vi brutalskrattar åt er.
En shoppingfri dag kommer inte att döda er, så skänk de tusenlapparna till välgörenhet istället. Det om något är ju jävligt bra pr, fast sådana höjder har väl era små outväcklade och naiva sinnen aldrig nått?!
Kanske krävs det en mogen människa för att få sånahär saker gjorda, vi är iallafall oväntat imponerade på Laris initiativ och hoppas på att fler följer hans fotspår.
Här kan ni själva gå in på hans designhjälpsida och skänka en slant!
Visst är han sådär härligt brandmanshet också?
Fast det hör inte hit.
Fast det hör inte hit.
/Snäckan och Pinglan
Dagens visa
Ni minns väl "Da-gens Vi-sa" som gick på Bolibompa för sisådär tusen år sedan? Jag vet att alla mina kompisar tyckte det var så dötrist. Sådär så tiden stannade nästan. Det tyckte jag med, sa jag. I hemlighet stod jag sedan i timmar framför spegeln i mitt lilla flickrum, som hade gula tapeter med rosa blommor på, med en hårborste i högsta hugg och låtsades att jag var en av de lyckliga barnen, som fick framföra Dagens visa.
För att stå upp emot självförnekelsen som jag utsatte mig själv för som liten, så tänkte jag därför införa Dagens visa här på FVC! Jag kör igång på direkten tänkte jag, så håll i hatten alla visälskare!
Under kategorin "Älskade 90-talshjältar" presenterar jag här vår första Dagens visa - bampadabam - Hanson med " Mmm Bop "!!
Congrats killar!
/ Pinglan
Vimmel
Hittade den här vimmelbilden på efterfesten.com:
Jag blev så sjukt nyfiken på vad det är dom älskar enligt tröjorna. Antar väl att det står något i likhet med "I <3 Foundation" eller "I <3 Hårgelé i stora mängder", men vad vet jag? Det är ju trots allt bara en vild gissning.
Lammköttet till höger är ju killen man helst vill naffsa på av de alla känner jag, men det hör inte riktigt hit.
Puss på stjärt/ Snäckan
Önskelista
1. Ett sjuhelvetes rullband, som kan forsla mig till och från affären. Jag vill inte riskera någon form av onödig kaloriförbränning i fortsättningen.
2. En uppvärmd glaskupol i jätteformat, att täcka Sverige med såhär under vintertid.
3. Ett såntdär fånigt bananfodral av hårdplast, just bara för att det är så förbannat fånigt och skrattframkallande. En garanterat rolig julhelg.
4. En stoor plastpåse att slänga bloggeliten i, för att göra plats åt lite nytt och färscht. Palla mer snack om hårförlängningar hit och supercoola julfester dit. Gäsp.
5. Och sist men inte minst: Fred på jorden, förstås.
2. En uppvärmd glaskupol i jätteformat, att täcka Sverige med såhär under vintertid.
3. Ett såntdär fånigt bananfodral av hårdplast, just bara för att det är så förbannat fånigt och skrattframkallande. En garanterat rolig julhelg.
4. En stoor plastpåse att slänga bloggeliten i, för att göra plats åt lite nytt och färscht. Palla mer snack om hårförlängningar hit och supercoola julfester dit. Gäsp.
5. Och sist men inte minst: Fred på jorden, förstås.
Tack på förhand snälla Tomten / Pinglan
DISSgusting
Rent spontant så känner jag direkt att läpparna på kvinnan är inte fagra.
Som ni alla vet så står det i den icke existerande, men ack så betydelsefulla, utseendelagboken att concealerprydda och botoxförorenade läppar är strängt förbjudet på en art av den mänskliga sorten. Den här kvinnan bryter alltså mot två lagar samtidigt. Den botoxfyllda överläppen i kombination med det hudfärgade läppstiftet går alltså fetbort och är rent utav straffbart.
Av med de slappa jeansen och fram med din beniga stjärt kvinna, så att någon kommer åt bättre med piskan som skall piska fram vett ur dig!
/Snäckan
Utan krussiduller!
Ja, gott folk. Ha en jävla go helg, helt enkelt! Sup som små fjortonåringar, som precis fått tag på sin första häxblandning, tills ögonen rinner, sentimentaliteten flödar och ni somnar i spyor! Det är så vi tänker tillbringa helgen!
Med mycket kärlek / Pinglan
Sexskadad no.2
Japp. Jag lider av precis samma syndrom som min kära väninna här under. Jag är sexskadad.
Som på jobbet när någon kommer in och beställer en tjock korv i hotdogbröd. Dessa bröd är ju i själva verket skapade för små, tunna korvar och spricker nästan alltid när man försöker trycka ner en stor bamsekabanoss i dom. Varendaste jäkla gång det händer, utan att jag vet hur det har gått till så lyckas jag slänga ur mig kommentaren "Oj då, det är ett för litet bröd till en för stor korv det här.. får nog ta lite mer sås så jag får in den ordentligt.." Och sekunderna efter så kommer jag på hur dumt det hela lät och röd som en tomat i ansiktet, räcker jag skamset över den för stora korven i det för lilla brödet (hur fan det nu låter..?) till en flinande lastbilschaffis.
En annan situation som är lite småjobbig sådär, är när någon kommer in och ska köpa cigg och slänger ur sig "Ett paket långa hårda prince.." . Jag vandrar tankspritt bort mot tobakshyllan och börjar rota, för att nästan genast komma fram till att jag glömt bort vad för sort det var frågan om och stunden efter lite försynt fråga "Lång, hård sa du va?"
Åter igen kan jag inte låta bli att hålla mina sjuka fantasier tyglade och en stor, klarröd rodnad sprider sig i ansiktet, samtidigt som jag fnissande lämnar över ciggpaketet åt en höhö:ande fåne på sisådär tjugo jordsnurr.
Haha, tokigt.
Som på jobbet när någon kommer in och beställer en tjock korv i hotdogbröd. Dessa bröd är ju i själva verket skapade för små, tunna korvar och spricker nästan alltid när man försöker trycka ner en stor bamsekabanoss i dom. Varendaste jäkla gång det händer, utan att jag vet hur det har gått till så lyckas jag slänga ur mig kommentaren "Oj då, det är ett för litet bröd till en för stor korv det här.. får nog ta lite mer sås så jag får in den ordentligt.." Och sekunderna efter så kommer jag på hur dumt det hela lät och röd som en tomat i ansiktet, räcker jag skamset över den för stora korven i det för lilla brödet (hur fan det nu låter..?) till en flinande lastbilschaffis.
En annan situation som är lite småjobbig sådär, är när någon kommer in och ska köpa cigg och slänger ur sig "Ett paket långa hårda prince.." . Jag vandrar tankspritt bort mot tobakshyllan och börjar rota, för att nästan genast komma fram till att jag glömt bort vad för sort det var frågan om och stunden efter lite försynt fråga "Lång, hård sa du va?"
Åter igen kan jag inte låta bli att hålla mina sjuka fantasier tyglade och en stor, klarröd rodnad sprider sig i ansiktet, samtidigt som jag fnissande lämnar över ciggpaketet åt en höhö:ande fåne på sisådär tjugo jordsnurr.
Haha, tokigt.
/ Pinglan
Alla sexskadade, se hit!
Kan ni också känna ibland att ni förknippar helt vardagliga uttryck med sex? Och att det händer er ganska ofta, typ någon/några gånger om dagen sådär?
Nej, det är väl inte så normalt kanske, men faktum är att jag häromdagen insåg hur jag fungerar som person. Jag är en man innerst inne, fast kvinnlig.
Ni vet sådär sexskadad och snuskig som bara en äkta man kan vara. Sådan är jag.
Många av er skulle dock säkert fnissa till åt mormors beskrivande ord om falukorven ni har liggandes i kylskåpet: "Oj, vilken stor och tjock korv!".
I den här situationen så kan man oftast inte annat än att tänka på andra saker som skulle kunna beskrivas likadant. Penis är ett exempel.
Men så finns det dom uttrycken som vi lite extra skadade reagerar på som snuskiga.
Min mor och jag diskutterade lutfisk. Det smakar ju väldigt lite, så min mamma säger:
"Det är ju ändå såsen som gör det"
*VIPPS* så börjar min sjuka hjärna dra paralleller till penisar och spermier. Ni vet, det är ju såsen som gör ungen!
Mor bakade lussekatter och de låg på jäsning.
"Gå och pensla bullarna", sa hon lite vänligt till mig.
Anledningen till att jag kom att tänka på sex i den här situationen är ännu oklar, men efter en del forskning i ämnet så börjar jag ana att min hjärna refererat till fenomenet bullfitta. Man penslar ju sällan en bullfitta, vad jag vet, men..
Se inlägget som ett varningsinlägg. Råder det ett liknande sexkaos i era hjärnor så får ni antingen alldeles för lite sex, eller alldeles för mycket.
Som den snygging jag är så måste jag påstå att jag "lider" av det senare "problemet".
Nej, det är väl inte så normalt kanske, men faktum är att jag häromdagen insåg hur jag fungerar som person. Jag är en man innerst inne, fast kvinnlig.
Ni vet sådär sexskadad och snuskig som bara en äkta man kan vara. Sådan är jag.
Många av er skulle dock säkert fnissa till åt mormors beskrivande ord om falukorven ni har liggandes i kylskåpet: "Oj, vilken stor och tjock korv!".
I den här situationen så kan man oftast inte annat än att tänka på andra saker som skulle kunna beskrivas likadant. Penis är ett exempel.
Men så finns det dom uttrycken som vi lite extra skadade reagerar på som snuskiga.
Min mor och jag diskutterade lutfisk. Det smakar ju väldigt lite, så min mamma säger:
"Det är ju ändå såsen som gör det"
*VIPPS* så börjar min sjuka hjärna dra paralleller till penisar och spermier. Ni vet, det är ju såsen som gör ungen!
Mor bakade lussekatter och de låg på jäsning.
"Gå och pensla bullarna", sa hon lite vänligt till mig.
Anledningen till att jag kom att tänka på sex i den här situationen är ännu oklar, men efter en del forskning i ämnet så börjar jag ana att min hjärna refererat till fenomenet bullfitta. Man penslar ju sällan en bullfitta, vad jag vet, men..
Se inlägget som ett varningsinlägg. Råder det ett liknande sexkaos i era hjärnor så får ni antingen alldeles för lite sex, eller alldeles för mycket.
Som den snygging jag är så måste jag påstå att jag "lider" av det senare "problemet".
Puss i ljumsken/ Snäckan
Fulhet on a high level
Håhå-jaja.
Hur många gånger har man inte funderat över trebarnsmorsan framför i matkön..? Inte hon som har handlat alldeles för mycket skräp åt sina små kultingar, utan hon ännu längre fram, som står och posar lite skevt vid kassan och som har försökt hotta upp sin mediokra bebissituation med en på tok för skrikrosa mysdress i plysch, som dessutom har ett angel-tryck mitt på rumpan?
Och missförstå mig inte nu, kära läsare, jag älskar barn och hade gärna satt flera stycken till livet på egen hand, om jag hade kunnat. Men lite av sin värdighet kan man väl ändå behålla trots barnafödandet? Jag menar, en på tok för skrikrosa mysdress med ett angel-tryck på rumpan (som väl i själva verket inte är så jävla änglalikt heller) är verkligen inte lösningen på någonting. Inte ser man en dag yngre eller mindre mammig ut. Nej, i själva verker ser man nog mer ut som en desperat, fjortiskärring, som har tappat all smak och stil.
Och åter igen, missförstå mig inte, snälla ni. Visst kan mammor klä sig färgstarkt och modeenligt, men kom igen, sen när är det mode med en heldress i plysch? Det är ju inte ens snyggt på en femtonåring. Jag hade med stor sannolikhet skämts ögonen ur mig om min mamma hade gått omkring med ett stort Angel på häcken. På bebisar kan det väl gå an (själva dressen alltså, trycket på rumpan blir nog bara jävligt perverst på en 10-månadersunge), men alla mammor där ute får snällt hålla fingrarna borta från Cubus plyschhögar, så länge ni tänker använda plaggen i heldräkt! Trycket på rumpan och den raffiga färgen går bort i vilket fall som helst.
Hur många gånger har man inte funderat över trebarnsmorsan framför i matkön..? Inte hon som har handlat alldeles för mycket skräp åt sina små kultingar, utan hon ännu längre fram, som står och posar lite skevt vid kassan och som har försökt hotta upp sin mediokra bebissituation med en på tok för skrikrosa mysdress i plysch, som dessutom har ett angel-tryck mitt på rumpan?
Och missförstå mig inte nu, kära läsare, jag älskar barn och hade gärna satt flera stycken till livet på egen hand, om jag hade kunnat. Men lite av sin värdighet kan man väl ändå behålla trots barnafödandet? Jag menar, en på tok för skrikrosa mysdress med ett angel-tryck på rumpan (som väl i själva verket inte är så jävla änglalikt heller) är verkligen inte lösningen på någonting. Inte ser man en dag yngre eller mindre mammig ut. Nej, i själva verker ser man nog mer ut som en desperat, fjortiskärring, som har tappat all smak och stil.
Och åter igen, missförstå mig inte, snälla ni. Visst kan mammor klä sig färgstarkt och modeenligt, men kom igen, sen när är det mode med en heldress i plysch? Det är ju inte ens snyggt på en femtonåring. Jag hade med stor sannolikhet skämts ögonen ur mig om min mamma hade gått omkring med ett stort Angel på häcken. På bebisar kan det väl gå an (själva dressen alltså, trycket på rumpan blir nog bara jävligt perverst på en 10-månadersunge), men alla mammor där ute får snällt hålla fingrarna borta från Cubus plyschhögar, så länge ni tänker använda plaggen i heldräkt! Trycket på rumpan och den raffiga färgen går bort i vilket fall som helst.
/ Pinglan
En lista
Annoying thing:
1. Lama människor - Ja, vad lever ni för liv egentligen, ni som varken vågar säga ja eller nej, som aldrig vågar ha en riktig åsikt och som vänder kappan efter vinden? "Tvi dig Mattis!", som Ronja Röverdotter så vackert uttrycker sig, "Tvi dig!" Och så kommer ni här och beskyller oss för att vara elaka. Ha! Vi börjar sakta men säkert förstå varför Sverige slår alla andra länder, när det kommer till neutralitet. Det är helt enkelt inte okej att höja rösten, att gå emot majoriteten, då blir man nämligen en pain in the ass på alla små möss där ute, som alltid tycker preciiis som alla andra. Yttrandefrihet i all ära, Sverige är i grund och botten ett jävligt lamt land. Tragiskt.
Enjoying things:
1. Björn Gustavsson - Finns det något mer tillfredställande en trist vintersöndag, än en rejäl dos med Björn Gustavsson i parlamentet? En riktigt go gubbe från Götlaborg! Vi säger då det. Som häromveckan då han på bredaste göteborgska rådissade Nils-Petter Sundgren: "Nils-Petter Sundgren är så gammal, att han gick ettan till sexan med Bockstensmannen. Han är så gammal att han åt snittar på premiären av hjulet och hans första skinnjacka var av mammut! Han är så gammal att han levde sina första tio år i vatten!" Björn, Björn. Vår favorit i alla väder.
2. Bonde söker fruuuu! - Äntligen är det onsdag igen och ett nytt, härligt avsnitt från bönderna och deras kärlekskranka sökande står på TV-tablån! Därefter väntar den förtjusande Hasse Aaro och hans spanare i Efterlyst, samt Robban A och Insider.
1. Lama människor - Ja, vad lever ni för liv egentligen, ni som varken vågar säga ja eller nej, som aldrig vågar ha en riktig åsikt och som vänder kappan efter vinden? "Tvi dig Mattis!", som Ronja Röverdotter så vackert uttrycker sig, "Tvi dig!" Och så kommer ni här och beskyller oss för att vara elaka. Ha! Vi börjar sakta men säkert förstå varför Sverige slår alla andra länder, när det kommer till neutralitet. Det är helt enkelt inte okej att höja rösten, att gå emot majoriteten, då blir man nämligen en pain in the ass på alla små möss där ute, som alltid tycker preciiis som alla andra. Yttrandefrihet i all ära, Sverige är i grund och botten ett jävligt lamt land. Tragiskt.
Enjoying things:
1. Björn Gustavsson - Finns det något mer tillfredställande en trist vintersöndag, än en rejäl dos med Björn Gustavsson i parlamentet? En riktigt go gubbe från Götlaborg! Vi säger då det. Som häromveckan då han på bredaste göteborgska rådissade Nils-Petter Sundgren: "Nils-Petter Sundgren är så gammal, att han gick ettan till sexan med Bockstensmannen. Han är så gammal att han åt snittar på premiären av hjulet och hans första skinnjacka var av mammut! Han är så gammal att han levde sina första tio år i vatten!" Björn, Björn. Vår favorit i alla väder.
2. Bonde söker fruuuu! - Äntligen är det onsdag igen och ett nytt, härligt avsnitt från bönderna och deras kärlekskranka sökande står på TV-tablån! Därefter väntar den förtjusande Hasse Aaro och hans spanare i Efterlyst, samt Robban A och Insider.
/ Pinglan
Vinnare i vår julklappstävling!
Då var vår första tävling avgjord!
Till alla er som inte har vunnit kan vi bara önska lycka till i kommande tävling.
De tre vinnarna kommer erhålla varsin goodie bag a la F.V.C! Priserna är av okänt värde, hur vi införskaffade dessa kommer ni kunna se på Efterlyst senare ikväll... ;)
Innehållet av goodie bagsen behåller sin hemliga status ett tag till. Vi vill ju inte förstöra överraskningen för våra vinnare!
Här är de tre lyckliga vinnarna av Fan vad chicht!:s julklappstävling:
Lydia - http://pussgurkanlydia.blogg.se
Solin - http://ssolin.blogg.se
Krille - http://brallorochpannkaka.blogg.se
Grattis! :)
(vi har kontaktat er via era bloggar)
(vi har kontaktat er via era bloggar)
/S&P
By the way
Alla ni humoristiska människor som älskar Fan vad chict! vet väl att ni kan bli medlemmar på bloggkoll.se och prenumerera på vår fina blogg, och alla andra trevliga bloggar? Det är ett enkelt och bra sätt att samla alla favvobloggar på ett och samma ställe.
Förresten, imorgon avgörs den spännande julklappstävlingen! Glöm inte att delta! Reglerna och info om tävlingen hittar ni på länken.
Förresten, imorgon avgörs den spännande julklappstävlingen! Glöm inte att delta! Reglerna och info om tävlingen hittar ni på länken.
Kyss i ljumsken / Pinglan
Hissa
Ja, eftersom vår blogg sedan en tid tillbaka har tagit en helt ny, väldigt positiv, vändning, så tänkte jag här och nu passa på att hissa några personer, som gör vardagen en smula enklare att genomlida.
+ Snäckan - en brud med, som ni säkert redan har lagt märke till, en sjukt härlig humor och finfina ordval, i precis alla situationer. Inte går det att få tyst på'na, inte! Dessutom, som ni dessvärre inte får uppleva än på ett tag, så är hon ett snyggt stycke kvinna! Sen så är hon fasligt påhittig, rumsren och lydig. Så slå till på direkten! En badboll och en tia, är allt jag begär! Eller... nej. Hrrrm, hissa var det ju, inte sälja. Vad annars då? Hon är en jävel på yoga... och sovrumsbandy. Inte så lättskrämd, men funkar finfint för att skrämmas med. Och så har hon utomordentligt trevliga vänner också, ett stort plus där! :)
+ Pinglan - alltså jag själv. Vad ska man säga, som alla inte redan vet? Jag lagar finfin mat och är en väldigt (läs: väääldigt) förtroendeingivande individ. Sjunger sjukt bra i duschen, dansar ännu bättre och är en hejare på att kyssas! Jag gillar inte leverpastej, eller andra saker som ser ut som ett sönderslashat roadkill för den delen heller. Nu får jag höra här också att jag visst är snygg, sjukt gullig, har en skön klädstil och en hejdundrande humor. Dessutom är jag världens bästa vän, lyssnare och ställa-uppare, jag är cool och omesig och har en fin vadjdj. Det ni! Klå det om ni kan!
Ja, fler kommer jag inte på för stunden! Hoppas nu att alla ni tråkrumpor där ute, som påstår att jag och Snäckan skulle vara två negativa själar är nöjda nu, när jag i positivitetens namn har hissat två nyckelpersoner i mitt och Snäckans liv!
+ Snäckan - en brud med, som ni säkert redan har lagt märke till, en sjukt härlig humor och finfina ordval, i precis alla situationer. Inte går det att få tyst på'na, inte! Dessutom, som ni dessvärre inte får uppleva än på ett tag, så är hon ett snyggt stycke kvinna! Sen så är hon fasligt påhittig, rumsren och lydig. Så slå till på direkten! En badboll och en tia, är allt jag begär! Eller... nej. Hrrrm, hissa var det ju, inte sälja. Vad annars då? Hon är en jävel på yoga... och sovrumsbandy. Inte så lättskrämd, men funkar finfint för att skrämmas med. Och så har hon utomordentligt trevliga vänner också, ett stort plus där! :)
+ Pinglan - alltså jag själv. Vad ska man säga, som alla inte redan vet? Jag lagar finfin mat och är en väldigt (läs: väääldigt) förtroendeingivande individ. Sjunger sjukt bra i duschen, dansar ännu bättre och är en hejare på att kyssas! Jag gillar inte leverpastej, eller andra saker som ser ut som ett sönderslashat roadkill för den delen heller. Nu får jag höra här också att jag visst är snygg, sjukt gullig, har en skön klädstil och en hejdundrande humor. Dessutom är jag världens bästa vän, lyssnare och ställa-uppare, jag är cool och omesig och har en fin vadjdj. Det ni! Klå det om ni kan!
Ja, fler kommer jag inte på för stunden! Hoppas nu att alla ni tråkrumpor där ute, som påstår att jag och Snäckan skulle vara två negativa själar är nöjda nu, när jag i positivitetens namn har hissat två nyckelpersoner i mitt och Snäckans liv!
Snäckan & Pinglan!
(klickbara bilder)
/ Pinglan
Finnar for life
Som de seriösa skönhetsbloggare vi är så tänkte jag, mitt i all brutal ironi, komma med ett tips. Ett tips till er små finniga tonåringar där ute i bloggvärlden som med jämna mellanrum måste lida, för att de små äckelprickarna dyker upp i ansiktet.
Alla har ju tandkräm hemma (har man inte det så är det kört redan nu, då behöver man inte fortsätta att läsa det här inlägget).
Det här är skitenkelt, till och med min hund skulle klara det.
- Tvätta av ansiktet ordentligt, helst med ansiktsvatten också så att all skit försvinner.
- Smörj in med någon slaffsig hudkräm som ni gillar.
- Ta sedan lite tandkräm på fingret och dutta på det på finnarna.
Det kommer stelna efter ett tag och du blir typ äckligt stram i hela ansiktet men detta fungerar!
Finnarna försvinner inte direkt, men med tandkrämen på så kommer man inte åt att pilla på de små vidrigheterna. Och det är ju en bra sak för pillar man på dom så kommer det ju in smuts och blablabla.
Ni vet säkert all den faktan, för alla har väl läst en meningslös modetidning någon gång?
Alla har ju tandkräm hemma (har man inte det så är det kört redan nu, då behöver man inte fortsätta att läsa det här inlägget).
Det här är skitenkelt, till och med min hund skulle klara det.
- Tvätta av ansiktet ordentligt, helst med ansiktsvatten också så att all skit försvinner.
- Smörj in med någon slaffsig hudkräm som ni gillar.
- Ta sedan lite tandkräm på fingret och dutta på det på finnarna.
Det kommer stelna efter ett tag och du blir typ äckligt stram i hela ansiktet men detta fungerar!
Finnarna försvinner inte direkt, men med tandkrämen på så kommer man inte åt att pilla på de små vidrigheterna. Och det är ju en bra sak för pillar man på dom så kommer det ju in smuts och blablabla.
Ni vet säkert all den faktan, för alla har väl läst en meningslös modetidning någon gång?
/ Snäckan
Snäckan hissar julmat
Som de små klagomonster ni(läs: de anonyma bitterfittorna som kommenterar utan namn) är, så tänkte jag idag vara sjukt positiv! Sådär positiv som bara jag kan vara. Faktum är att jag brukar kallas för mrs. Positiv.
Dagens hiss går till julmaten. Finns det något bättre än maten och godiset som man smäller i sig runt jul?
Trots att man står där, på nyårsafton med sin nya och superdyra klänning i handen, och upptäcker att man inte kommer i den för att bukfetman har expanderat markant, så är det ändå värt det.
Den dallriga kalvsyltan, den nyslaktade och ströbrödsgriljerade skinksvålen, de bäbispittliknande prinskorvarna, den slemmiga risgrynsgröten och lussebullarna man får torrskräck av genom att bara hålla i. Visst är det föda som man skulle kunna döda för att få tugga i sig?
Heja julmaten!
Dagens hiss går till julmaten. Finns det något bättre än maten och godiset som man smäller i sig runt jul?
Trots att man står där, på nyårsafton med sin nya och superdyra klänning i handen, och upptäcker att man inte kommer i den för att bukfetman har expanderat markant, så är det ändå värt det.
Den dallriga kalvsyltan, den nyslaktade och ströbrödsgriljerade skinksvålen, de bäbispittliknande prinskorvarna, den slemmiga risgrynsgröten och lussebullarna man får torrskräck av genom att bara hålla i. Visst är det föda som man skulle kunna döda för att få tugga i sig?
Heja julmaten!
