Här sitter jag och lyssnar på John Mayer och känner mig tjock. Tänk om man ändå vore gravid? Inte för att jag vill ha en jobbig liten skrikande unge att tömma all min värdefulla energi på, utan mer för att då är det liksom okej att vara lite fet. Då är det okej att ha sina svaga stunder och cravings.

Funderar allvarligt på att lägga om mina matvanor, eftersom motion inte är ett alternativ i min hektiska (läs: hellama) livsstil. Det kommer visserligen krävas en hel del planering, disciplin och vilja, vilka är tre av mina inte så starka egenskaper, men det kan ju funka. You'll never know until you've tried it.

Eller så blir jag bara gravid. Har inte bestämt mig än.